2013-07-27  15:00

Den dagen, den tiden sa vi JA till varandra.

Nu är vi äntligen fru & fru.

Jag fick min prinsessa.

Min endaste kärlek.

 

 

Jag är så lycklig. Den lördagen gick så otroligt fort, men den var otrolig. Ha alla nära och kära samlade för att fira oss var magiskt. Jag njöt. Allt flöt på. Trots att morgonen börjar med världens oväder och översvämningar kom vi fram i tid till hotellet och Skansen kronan. Solen började skina och det blev varmt och skönt ute. Jag har nog fortfarande inte fått in att vi äntligen är gifta. Så länge som vi planerade bröllopet så känns det lite tomt nu. Men nu planerar vi resa istället.

 Jag är så otroligt lycklig med dig Jay Jay. Du är den jag ska bli gammal med. Det är dig jag kommer hålla om när mina händer är krokiga och mitt hår är grått.

 Jag vet att vi kommer dela många år och skratt med varandra.  Jag är så kär i dig!

 

 

Vi har även haft semester i Mellbystrand. Så skönt att få komma bort en vecka. Vara med varandra och varva ner. Ta dagen som den kommer och inte göra mer än nödvändigt. Att vara dig nära är det bästa som finns, finns ingen jag vill dela min tid med så som jag gör med dig.

 

Imorgon börjar jobbet igen. Blandade känslor. Hade gärna varit ledig några veckor till men samtidigt ska det bli skönt att få träffa vännerna där och komma in i rutinerna igen. Det är ju trots allt som ett andra hem och det märks framförallt nu när jag tittar på mitt schema. Men om mindre än fem månader så ligger vi på en strand eller i en pool med en drink i handen och har det gott. Jag längtar och det gör att man kan tänka sig att klara av vinterkylan. Det blir inte lika lång plåga.

 

 



Treasure, that means what you are
Honey you're my golden star
I know you can make my wish come true
If you let me treasure you
You are my treasure, you are my treasure

Sommar

Nu vart det sådär mycket igen.
Jag har beslut att ta, saker som inte går vägen och en kropp som inte riktigt känns som att den tillhör mig.

Har svärisarna på besök, dom har varit och firat sin 40-års bröllopsdag i Rom. Jag har fått utfodra dom, tittat på kort medans Jennie är på jobbet, mysigt att ha lite kvalitetstid med dom.
Låter så underbart, fira 40 år som gifta. Jag hoppas att jag om min kärlek får uppleva det, borde inte vara en omöjlighet för jag antar att jag kommer blir 65 och vi ska dö ihop så vi kanske kan fira 50 år tillochmed! Fantastiskt!

Vill ha med en liten notis om mitt jobb också. Den som säger att det inte är tufft att jobba inom vården ska antingen byta jobb eller testa det någon gång. För det tar på krafterna att bara ge och ge utan att få eller kunna kräva något tillbaka. De flesta är ändå där av samma anledning som jag, för att man bryr sig. Men ibland blir man bara trött. Så otroligt trött av att ge av sig själv och alltid försöka vara på topp. För man går runt med rätt många personligheter för att kunna anpassa sig för allas behov och sätt. För alla är olika och kräver olika sorters vård, och jag är där för att dom ska må bra och egentligen inget annat. Det är inte för min skull och mitt bra mående som jag traskar runt där fortfarande, hade fallet varit så hade jag bytt jobb för längesedan. För det tar på kropp och själ. Att kröka en rygg, sitta på huk, vända sig utochin för en annan människa, för flera människor rättare sagt är fysiskt och psykiskt påfrestande. Detta skriver jag inte för att klaga utan för att det är så jag känner. Älskar mitt jobb och det kan i många fall ge mig något, något gott. Något som är gott för själen. Jag somnar alltid gott när jag kommer hem och det säger mycket.

Min kropp, den ser lite annorlunda ut. Eller rätt mycket annorlunda. Är inte samma Liz längre. Svårt när man inte känner igen sig. När man blir stolt men i samma veva otroligt ledsen. Man kämpar men kan inte se det positiva. För jag skäms, jag mår illa och jag vill helst av allt bara gömma mig. Folk tror inte att det är så illa förens dom ser, för det är klart att det är svårt att föreställa sig. Jag förstår detta, men man får ta mig på allvar med. Detta är svårt, eftersom jag är otroligt stolt över min prestation. Jag har lyckats med det jag inte trodde var möjligt, jag kan ge mig den där klappen nu.

 

02:03:14:08:05

Det som är kvar sen är stunden äntligen inne.

Den ska delas med nära och kära.

Med min endaste finaste kärlek.

 

I'm a wolf in sheep's clothing

Inser att det dröjer mellan varje inlägg. Det är inte för att jag inte har saker att skriva, för tro mig jag har mycket som vill ut på pränt, men vet bara inte hur alla tankar ska komma ut.
Snart är det semestertider igen, detta ser vi fram emot. Det blir jag och älskling, alla planer är i full gång och jag väntar med spänning. Sådan otrolig lycka. Vi firade två år för några veckor sedan, tiden går fort när man har roligt. Det är med henne min framtid ligger, och det känns verkligen så roligt och tryggt.

Blir trött så fort jag skriver, vet inte vad som hänt. Känner mig lite oföretagsam, orkar inte riktigt engagera mig. Tror att min hjärna satt på autopiloten fram till semestern. Travar på i samma spår på jobbet, inte mycket annorlunda, kanske lite sämre men jag trivs för det mesta med mina kollegor. Vi är bara människor och det ska man tydligen ha övereende med. HAHA börjar det där bittra krypa fram igen, försöker stay positive men det är inte alltid det lättaste. Lättare att skriva om det negativa än att ta fram det som är bra, antar att det är det som vill avlastas från hjärtat. Det där mysiga och glada får så gärna stanna kvar här, långt inne.
Funderar på vad nästa steg i livet är. Kanske infinner sig orken att ta tag i skolan eller så är jag kvar på jobbet ett tag till, är ändå en slags trygghet. Vet vad jag ska göra och hur jag ska göra det.

 

Jennie Svensson, min kärlek.

Livet är vårat tillsammans.

Vi har världen framför våra fötter

och tillsammans blir allt perfekt.

 

Lets go home,

I wanna make love to you.

Strålande jul

Så var julen över. Andra året irad som jag inte har en massa ångest och stresskänslor.
Jag har mys mys och mys. Även om tiden tillbringades på jobbet så hade jag mitt firande innan och efter. Med älsk blev det mys på självaste dagen. Skönt att ha henne vid min sida. Hon gör att jag finner mitt inre lugn.
 Så mycket som händer, eller som snarare är i planering. Jag är spänd, nervös och så förbannat lycklig.
Trodde inte att man kunde ha så sjukt mycket känslor som spritter runt i kroppen och bara är positiva. Jag har mycket att tacka för, eller ska man tacka? Kan vara så att karma äntligen kom min väg. Vad ska man tro på?
Jag VET bara att jag har det helt fantastiskt i mitt liv. Jag har allt jag har önskat mig, eller inte allt ännu men förhoppningsvis snart.
 När jag somnar med den finaste vid min sida så somnar jag med ett leende på mina läppar. Allt i hennes sätt får mig att smälta och le stort. Sitter fortfarande och ser på henne och ler fånigt. Är så otroligt kär i henne, fjärilar i magen och rosa moln visar sig hela tiden.

Snart ett nytt år då. Har en känsla av att det kommer blir ett helt fantastiskt år!
.
.
.
.

It´s got to be perfect

Saknar sommaren

 

 

Ja det kan man lugnt säga. Det var värst vad det var kallt. Fryser som en tok och snart kan jag inte få på mig mer kläder när jag jobbar. Undrar hur det blir när vintern är här på riktigt?

Nu börjar det äntligen hända lite saker, med både jobb och utbildning. Nu håller vi bara tummarna för att det går hela vägen. För jag ser det som något positivt. Behöver den förändringen.

 

Jag närmar mig mitt mål. Snart har två år gått och jag är snart helt färdig. Jag blir stolt. Jag beundrar och kan för engångsskull ge mig själv en välförtjänt klapp på axeln. Hade dock inte klarat det lika bra om jag inte hade haft min kärleks stöd. Hon har funnits vid min sida hela vägen och hon stöttar mig. Jag kan inte säga det tillräckligt många gånger, jag har sådan tur som har henne.

Har verkligen hittat hem och funnit något som gör att en varm känsla växer i kroppen. Snart börjar känslan slå rot utanför kroppen och alla kommer se hur bra jag börjar må. Allt faller på plats, nu är det finputsningen som återstår, men det ska vi klara galant för vi är snart där. Jag räknar in henne i vi, för själv är inte allt så självklart. På denna tid ihop har vi kommit långt. Vuxit med varandra och nu är vi otroligt nära. Jag har aldrig släppt in någon så långt in i mitt inre. Hon vet allt, alla tankar och ideér och jag gillar det. Jag känner mig trygg med och vet att det aldrig kommer vändas mot mig. FAN hon är helt underbar!

Vill få ur mig så mycket, finns så mycket. Men när jag ska skriva blir det ett virrvarr och jag snurrar bort mig själv. Men det är bra, det ska inte finnas så mycket struktur i det, vill att tankarna ska gå. Man ska bli bortvirrad.

.

.

  At last, my love has come along.

And life is like a song.

.

.

Jag ser fram emot 2013. Det känns som att det året kommer bli det bästa någonsin. Massor av kärlek och lycka.

Ibland känns det som jag ska spricka. Spricka av förväntan och lycka. Jag längtar och känner så mycket att jag får svårt att koncentrera mig. Men jag vill även mycket och ibland tar det emot. Men även om jag tar två steg fram och ett bak så vet jag iallafall att jag kommer fram. Även om det emellanåt går långsamt så får det helt enkelt göra det. Men jag tänker inte titta tillbaka och minnas alla tråkigheter. För jag har skaffat mig ett otroligt bra liv och hittat min livs kärlek.

Snart får jag dessutom julpynta. Spikat ett datum för att få ta fram granen och pyntet. Vill att tiden ska gå lite fortare så jag får baka pepparkakor och mysa på kvällarna med glögg. Jag är en sucker för julen. Så otroligt mysigt.

.

.

She got me rocking.

She got me moving.

She got me dancing.



Nu kommer kylan, blåsten och regnet. Mysigt på ett sätt. Dags att börja tända ljus och mysa ner sig under en filt men älsklingen.

Jobbar på, skönt att komma igång med rutiner igen, ta tag i det jobbiga. Vintern har mycket att erbjuda.
 Förhoppningsvis lite skola och jobb. Självklart en massa mer kärlek.

Var på babysim häromdagen med min lilla sötnos och syster. Hon är så mysig och duktig. Skulle nog kunna pussa och kramar sönder henne.
.
.
.

you are the one that I can´t live without.

sommaren är kort och nu väntar höst

.
Sommaren var verkligen kort. Eller så var det att den gick så otroligt fort. Semestern sprang förbi och dom fyra underbara veckorna med min älskling är nu slut. Jag har kvar några dagar på min semester men hon fick så fint börja jobba idag. På sitt nya jobb dessutom är hon, jag är så stolt över henne, hon tog tag i ett problem och lyckades lösa det. Hon klarar allt. Världens bästa är hon. Den avdelningen kan skatta sig lyckliga att dom får en sådan varm och ambitiös sköterska.

Jag känner inte den gamla vanliga känslan att det ska bli skönt att komma tillbaka till jobbet efter semestern. Ser inte alls fram emot det kan jag erkänna. Förut var det en slags trygghet och uppskattning men inte längre. Känner mig bara vilsen och vet inte vilket ben jag ska stå på. Tråkigt att det har blivit så, för jag har alltid tyckt att det är kul att jobba. Även om det har sina ups and downs så finns det alltid en massa att se fram emot. Men inte längre.
 Men jag fortsätter kämpa. Jag har saker utanför jobbet att se fram emot. Det gör att jag känner mig starkare.
.
.
.

So baby we can boogie, maybe ask me for a slow jam,.
No need to ask me twice, I'm so into to you.
Flower shower's over me, chained but so unchained.
 I've got to let you know, gotta come closer and say.
 Oh honey, I'm a sucker for love my heart's been pounding for you.
Come on over, I don't think I can wait any longer.
Let me tell you how I want it, I can't handle this fever.
Just a sucker for love baby, and you better believe it.