Vad kronisk smärta gör med dig. Eller snarare mot dig
Den förändrar din personlighet, inte till det positiva.
Den tar bort det roliga i livet. Den tar bort allt runt omkring och helt plötsligt handlar allt om smärtan. Den är där konstant, inte som en trevlig följeslagare, utan som en obehaglig skugga som ingen ser. Att inte bli förstådd eller tagen på allvar är mer vanligt än ovanligt.
Smärtan gör en arg, så otroligt arg och frustrerad. Att inte kunna få någon slags ro. När du väl har vant dig vid smärtan och någonstans tror att det inte kan bli värre, så kan det till all förtret det.
Så all smärta som tillkommer blir så mycket värre, är det en vanlig förkylning så tar det på hela kroppen och smärtan blir nästan outhärdlig.
Att inte vara lika glad eller att inte kunna vara lika stöttande för att smärtan i dig gör att du inte orkar är hjärtslitande. Den lockande tanken att lägga sig under täcket, gå i ide, är tyvärr inte en fungerande metod. Smärtan är kvar när du vaknar, om du ens somnade.
Att inte orka det alla andra orkar är nedslående. Man vill så mycket men orkar så lite. Hålla samma takt som en frisk människa kommer slå tillbaka senare samma dag eller dagen efter.
Men efter denna operation så kommer en stor del av smärtan som gjort att min personlighet har förändrats vara borta. Jag kommer förhoppningsvis orka mer, sova bättre och kunna finnas där för min älskling. Även om jag är orolig nu för att det är en annan smärta så vet jag att det läker och det får ta sin tid. Jag ska bli glad igen. Jag ska ta tillbaka livet!
