.
.
.
.
nätterna gick. jag skrattade. jobbade. vi frös. humöret var på topp. men någonstans i bakhuvudet så är jag rädd för att det är dom sista nätterna med Sofia. jag vill inte att det ska ta slut. det måste ordnas. annars vill jag inte jobba där mer. duon splittras. nej. det får inte hända.
.
.
vi såg kalle-skutt och vitrumporna. (läs; hare och råddjur)
vi pratade pension. ".. får vi se hur pensionen ser ut om vi fortsätter i den här takten."
vi undrade hur jag skulle hantera om Sofia försvann från denna värld. jag ska skriva en bok!
Sofia fick mig att börja skratta när hon "klämde" fingret i en clementin.
älska nätterna med henne.
.
.

nattens ord: Sprattelvatten.

.

.

Yo te quiero, te extraño, te olvido.

Aunque nunca me has faltado, siempre estas conmigo.

Por las veces que he fallado y las heridas tan profundas.

Mejor tarde que nunca para pedirte mil disculpas.

Estoy gritando callado yo te llamo, te escucho, lo intento.

De ti yo me alimento.

Cuando el aire que respiro es violento y turbulento.

Yo te olvido, te llamo, te siento.