.
.
.
vilken jul. vilken nyår. överraskningar. vänner. sprit. skratt. kärlek.
.
.
trots lättnad så känns smärtan.
lära sig av sina misstag och göra om dom.
.
.
nattens;
Jag: titta vad blek jag är.. och finnig. Sofia, titta vilken dubbelhaka!!
Sofia: du blir alltid deprimerad när vi tar denna hiss, jag tror vi ska börja ta trappan upp istället.
Jag: äsch då, det varar bara i en minut.
Sofia: du är nog den enda som kommer in och ur en depression på en minut.
.
.
How I wish it had never begun.
Though it should be the last one.
And it’s dragging me down to my knees.
Where I’m begging you please.
Let me go.
She’s a melody.
That I’ve tried to forget but I can’t.
It still follows me.
When I wake in the dead of the night.
And I know that I can’t fight.
That song going round in my head.
I’m all over it now.
And I can't say how glad I am about that.
And I said I could change and I lied.
.
.
.
.
1 kommentar:
Love you babe!
Skicka en kommentar