det är dagar som dessa som jag verkligen värdesätter livet.
sitta och tänka på hur man har det leder bara till en massa frågor, väldigt många frågor utan svar.
att vi inte lär oss att ta vara på dom få underbara stunder av ren glädje man blir bjuden på emellanåt. jag har lärt mej att radera, sortera folk i mitt liv. dom jag inte vill ha där får helt enkelt inte vara kvar. lära mej se skillnaden på vänner och bekanta.
den senaste tiden har jag börjat få ordning. olika mappar. det viktiga och det mindre oviktiga.
känslan av att veta att man har sina vänner där är värd så mycket. stöttning.
två av mina närmsta är dom som har förgyllt mina senaste dagar som antagligen skulle ha varit några av dom svåraste i mitt liv. jag har er allt att tacka! ni betyder så otroligt mycket!<3
känslor.
vi måste lära oss att visa mer. berätta för varandra.
man vet aldrig när det tar slut och hur mycket man ångrar sej för att man inte sa det lilla som kan göra ett liv ljusare.
saknar dej. älskar dej. tycker om dej. tänker på dej.
få ord som behövs för att få en människa att le, orka och känna sej behövd.
Crying in the basement, what can I say but I am so very sorry?
oh my goodness, oh my dear is this The End?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar